#9 Any progress is progress

 
I söndags efter ett kort arbetspass på Ica plockade jag tveksamt upp min dammiga kamera från skrivbordet och gick ut en stund. En liten gnutta fotolust kände för att titta fram. Även om det bara varade i cirka sju minuter och resulterade i ganska tråkiga bilder så känns det bra. Små framsteg är ändå framsteg. Känn på den, depressionen!
Allmänt | | En kommentar |

#8 En vardag tar form

 
Jag har bytt jobb, från äldreboendet till Ica. Arbetar på dagarna, försöker ta vara på tiden när jag är ledig. Är nästan alltid trött, men det är okej. Jag har skaffat en egen liten svart kissekatt som är världens mysigaste och nyfiknaste filur, jag har träffat en ny härlig person, har sökt riktig hjälp för depression och ångest (dags att kicka den psykiska ohälsans ass) det blir ljusare och varmare utomhus och snart har jag gjort klart det sista på min ansökan till en folkhögskola. Jag har en vardag
 
För första gången på cirka två år är jag inne i period då jag är glad. Inte varje dag och inte hela tiden. Men för det mesta. Sakta men säkert börjar bitarna falla på plats. Äntligen. 
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp